Världsbejakande religioner stöter på intolerans, även om de i stort sett tenderar att stödja upplysta sekulariserade värderingar. Trots deras allmänt positiva orientering till världen, kan de också ha en mission för att främja social reform, särskilt inom områden av livet såsom hälsovård, utbildning och religiös frihet, vilka befinner sig i fokus för deras egna distinktiva värden. Den avgörande punkten i den opposition de stöter på är, att den här typen av religion presenteras som i sig själv ett sätt att inse fördelarna av det slag som förknippas med vardaglig framgång, angående hälsa, kompetens, arbetsprestation, tillämpad intelligens och förmodligen även angående rikedom – i allmänhet, en bättre upplevelse av livet i världen. Bland traditionalister anses sådana saker vara alltför jordiska för att utgöra de rätta frågorna om religion – härav anklagelsen att rörelser av den här typen ”inte alls är religioner”. Dessa religioner förkastar i allmänhet de traditionella och emotionella aspekterna inom konventionell kristendom. De kännetecknas av en mer systematisk och rationell syn på det andliga och ser kontinuiteten mellan andlig kunskap och daglig förbättring av personliga förhållanden. Såsom skilda religioner använder de sig naturligtvis av olika tekniker genom vilka man frigör andliga energier, och förklarar sina framgångar i olika termer och med hänvisning till sina egna lärosatser. Men sociologiskt, och förvisso ur perspektivet av religiös frihet och mänskliga rättigheter, erbjuder dessa religioner människor en distinktiv tolkning av livet och anden. De kräver vanligen en pragmatisk sanktion när de erbjuder en metod för att uppnå högre andliga tillstånd vars effekt manifesteras i praktiska vardagliga psykiska och materiella fördelar. Några av de tidiga exemplen på världsbejakande religion använde en kristen översikt beträffande vilken de skulle föreslå som sin inriktning – Christian Science och olika New Thought-församlingar, såsom Unity och Divine Science, är några exempel. Nyare religioner som vi kan räkna som världsbejakande härrör inte från den kristna traditionen. Bland sådana kan man inkludera Scientology, medan i andra fall en världsbejakande orientering har härletts från orientalisk religion, såsom i fallet med Soka Gakkai (nichirenbuddism) och Transcendental Meditation av Maharishi.