Dr J. Gordon Melton, direktör
Institutet för
studiet av amerikansk religion
Religiös pluralism är det stora faktumet i religiöst liv allteftersom 1900-talet kommer mot sitt slut. Efter att ha dykt upp på 1800-talet, har pluralism slagit ut i blom under detta århundrade som ett större nummer i den större agendan för mänskliga varelsers fri- och rättigheter. Och religiös frihet är bland de bästa indikatorerna på det allmänna tillståndet av mänsklig frihet i varje givet samhälle.
Tillväxten av religiös mångfald har tillåtits genom separeringen av religiösa strukturer från statlig kontroll och favorisering. I sin tur har uppkomsten av mångfald fått till stånd den sekulariserade staten som kan fastställa en rättssäkerhet, medan den tjänar som en mellanliggande kraft som tillåter olika religiösa grupper att existera sida vid sida som grannar. I ett öppet samhälle kan religiösa skillnader bli anledning till intim dialog, ökad uppskattning för ens eget andliga liv och medvetande om mångfalden i människans tillvaro, snarare än förvandlad till en ursäkt för fientlighet eller en agenda för missförstånd och irrationellt hat.
Tillväxten av pluralism har accelererat under senare delen av 1900-talet allteftersom kommunikation och transport har förbättrats. Under det senaste århundradet införde den kristna rörelsen de flesta varianter av kristendom in i de traditionella religiösa kulturerna i Afrika, Asien och Mellanöstern. Sedan andra världskriget har massiv folkvandring av människor in i västvärlden fört varje tänkbar form av österländsk religion in i Europa och Nordamerika. Samtidigt har telefonen, tv:n och persondatorn överfört erfarenhetens visdom om varje enskild kultur (inklusive dess andliga resurser) in i människornas hem runt om i världen. Förutom i de få kvarvarande platser där lagar som hindrar religiös frihet upprätthålls, utgör idag alla moderna städer, från London till Nairobi, från Tokyo till Rio de Janeiro, hem för världens religioners betydande minoritetsgrupper.
Uppkomsten av religiös pluralism har tvingat oss att revidera mycket av vad vi har trott angående religionens sociala roll, särskilt dess förväntade nödvändiga funktion som ett fast föreningsband som håller samman människorna i en nation. Nationer kan precis lika lätt hållas samman genom sin gemensamma önskan om frihet och det goda liv det medför, som av något annat behov av enhetlighet angående kultur och tro. Vi har nu sett nationer fullt kapabla att existera i omgivningar med sekulariserade och flerfaldiga trosläror, och vi har sett den sociala splittring som kan uppstå när regeringar försöker pracka på en religiös enhetlighet på människor som har utvecklat höga förväntningar beträffande personlig frihet.
På samma gång har våra attityder angående nya religioner, till stor del utvecklade från ett perspektiv av engagemang för de äldre religiösa samfunden, varit tvungna att genomgå en betydande förändring särskilt som västerländska religiösa verksamheter har ställts inför en allvarlig nedgång hos allmänhetens förtroende och lojalitet. För en generation sedan, tänkte vi på äldre religioner som förvaringsplatser av beprövade sanningar bestämda att leva kvar från generation till generation, medan nya religioner sågs som flyktiga angelägenheter. De senare avvisades som små, ytliga personliga kulter uppbyggda kring karismatiska personligheter och dömda till att dö ut tillsammans med grundarens frånfälle. Men allteftersom nya religioner, från Bahá’í Faith till Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga (mormonkyrkan), har dykt upp och inte bara överlevt sin grundare utan har gått vidare till att bli internationella religiösa samfund och dra till sig miljontals trogna, har vi sett impulsen att producera innovativa religiösa former som en del av det naturliga pågående sociala livet hos alla människor. Människor skapar ständigt nya former av fromhet, återupplivar och ger nytt liv till glömda strukturer, utvecklar personliga variationer av andligt liv och grundar nya religiösa organisationer. Många av dessa former blir institutionaliserade som lokala variationer inom större religiösa samfund, förnyelserörelser, i viss mån osynliga enskilda uttryck av kollektiva ritualer och ytterligare konkurrerande kyrkosamfund och religiösa grupper.
I följande uppsats ger Bryan Wilson, den erkände dekanen i studiet av nya religioner, en klar och koncis översikt över utvecklingen av ett tolerant samhälle och vilken typ av religiös mångfald som har dykt upp hand i hand med det. I västerlandet, har uppkomsten av mångfald åtföljts teologiskt genom en omvärdering (och förkastande) av vissa påståenden om ojämförlighet som tidigare hyllats i det kristna samfundet, en process som till stor del styrs av den ständigt växande medvetenheten om världens religioner. Inom kristendomen, har generationer av teologiska strider skapat flera tusen kyrkosamfund och en till synes ändlös uppsättning variationer i teologi, organisatoriska former, kyrkligt liv, gudstjänst och etiska engagemang. När vi jämför kristendom med olika religiösa samfund, blir vi snart medvetna om att skillnaderna mellan teologier och stilar i ritualen inom kristendom är nästan lika stora som skillnaderna mellan kristen tanke och dyrkan i andra trossamfund.
Såsom Wilson även anmärker, och som en generation av domstolsprövningar verifierar, är en stor utmaning för religiös tolerans en utvidgning i vår förståelse av fenomenen och samfunden som vi med rätta kan notera under termen ”religion”. Få människor skulle idag bannlysa hinduiska och buddistiska grupper till det mörka yttre. Några av de nyare framträdande religionerna har varit tvungna att kämpa för rätten att existera som religioner. Nyare icke-teistiska och människocentrerade trosläror belyser rikligt att religion kan och faktiskt existerar även utan någon bekräftelse från en gudom eller uppenbarad sanning.
Slutligen, Wilson påstår också underförstått att vår okunnighet om mångfald som förmodligen redan existerar i vårt grannskap i sig är en stor barriär för spridning av tolerans och utvidgning av religiös frihet. Vi tenderar att värdesätta det välbekanta och att finna på orsaker till att racka ner på dem som följer metoder vi finner annorlunda och vars inre logik vi inte förstår. Vi finner det lättare att karikera andras religiösa liv än att lägga ner energin på att lokalisera aspekter av resonans och uppskattning.
Därför erbjuds denna uppsats av Institutet för studiet av amerikansk religion, som en första orienteringskarta till världen av religiösa uttryckssätt som omger var och en av oss. Den ger en del välbehövliga icke-kritiska hanteringar med vilka vi kan börja förstå beskaffenheten hos olika religiösa grupper och andliga samfund, även de som inte nämns och inte heller har valts ut för diskussion, med namn nedan, vare sig det rör sig om gamla etablerade kyrkor eller moderna nya religioner.
J. Gordon Melton
Institute for the Study of American Religion
maj 1995
Institutet för studiet av amerikanska religionen grundades år 1969 som en forskningsanläggning för religiösa grupper och organisationer i Nordamerika. Under 1990-talet, eftersom vissa samförstånd om integreringen av vår kunskap om nya religioner har förekommit, har den utvidgat sitt befattningsområde till Europa, Afrika och Asien. Den stödjer American Religious Collection (amerikansk religiös samling) vid Davidson Library of University of California-Santa Barbara och publicerar en mängd olika referensböcker och vetenskapliga monografier på olika religiösa grupper och fenomen.
