RELIGIÖS TOLERANS
OCH RELIGIÖS MÅNGFALD

De senaste decennierna har sett det växande antalet av både världsbejakande och världsförnekande religioner (och andra mindre lättkategoriserade i dessa breda dikotomitermer). Världsförnekande religioner har uppstått i protest mot vad de har tenderat att betrakta som den växande materialismen, konsumentpolitiken och hedonismen i det västerländska samhället. Vissa av dem har forna tiders asketiska tradition av kristendomen att tacka för sin inriktning, andra har funnit en del affinitet för miljöangelägenheter, ytterligare andra har tillgripit samma sinnesstämning som gav upphov till ”hippie”-kulturen under 1960-talet. Världsbejakande orienteringar uppvisar däremot starka kontinuiteter med nutida sekulariserad kultur, samt med en del av de tydligt förändrade uppställningarna i 1900-talets kristendom. Allteftersom religiösa intressen har skiftat från upptagenhet med livet efter detta, vilket var kristendomens dominerande fokus under tidigare århundraden, så har även nya religiösa rörelser kommit att betona idén om frälsning i denna värld och i den nuvarande livstiden. Livsförbättring, strävan efter lycka, förverkligandet av mänsklig potential har blivit aktningsvärda och i vida kretsar stödda mål, och det är inte överraskande att nya religioner bör ha anammat dem. I en värld av brist, naturkatastrof, svält samt låga nivåer av teknologi, var religiös askes en följdriktig moral. Den kompletterade behoven hos ett industrisamhälle där hårt arbete och låg avkastning måste accepteras, där njutningar måste senareläggas (ofta till ett antaget liv efter detta) så rikedom kunde ackumuleras. Men i ett samhälle inriktat på konsumtion, där tekniken har producerat ökade förväntningar på rikedom och förmån som skall upplevas, skulle en forna tiders asketisk moral gå emot behovet att förmå människor att understödja ekonomin genom att spendera, genom att söka underhållning och materiellt välbefinnande. Precis som kristendomens traditionella askes blev föråldrad, så kom riktlinjerna för nya mönster av religiös andlighet att återspegla den nya sociala livssynen. Den nutida utbredningen av hedonistiska värden i ett sekulariserat samhälle har alltmer återspeglats även i konventionell religion. Optimismen och betoningen på obegränsad nytta bearbetades, utanför det konventionella, av Christian Science, fullföljdes inom de större kyrkosamfunden, genom befrämjandet av positivt tänkande av Norman Vincent Peale, en protestant, av Monsignore Fulton Sheen, en katolik, och av rabbi Joshua Liebman. Senare decennier har sett utvecklingen av Prosperity Theology som en legitimering av de fördelar som kristna skulle förvänta sig från andäktig religion. Psykologiska tekniker för ökad självkontroll, självkännedom, självförbättring, livsförbättring och en större kapacitet för andligt berikande har blivit del av repertoaren för många religiösa rörelser, allteftersom samhället har rört sig bort från godkännandet av syndbelastade teologier vilka en gång var det centrala temat i den kristna läran.