Med början i mitten av det nuvarande århundradet har de västerländska samhällena märkt ett förnyat intresse i mångfalden av uttryck för religiösa fenomen. Detta intresse beror på:
- uppkomst eller utveckling av nya religioner, särskilt i Förenta staterna (såsom the International Society for Krishna Consciousness [Internationella sällskapet för Krishna-medvetande], Scientology-kyrkan, the Mission of Divine Light [Gudomliga ljusmissionen]);
- spridningen till nya geografiska områden av religioner som sedan länge etablerats i andra områden (som en del österländska religioner i Amerika och Europa; Pingströrelsen, Jesu Kristi Kyrka av de Sista Dagars Heliga (mormonkyrkan) och Jehovas vittnen från Förenta staterna i Sydamerika och Europa; Santeria från Kuba till Förenta staterna och länderna i Centralamerika; och Umbanda från Brasilien till Uruguay, Paraguay, Argentina, Chile och i en mindre utsträckning Förenta staterna och Europa);
- ”väckelsen” i de bestående religionerna (som i de karismatiska reformationerna i evangelismen och katolicismen, tillväxten av spiritualistiska katolska grupper etc.) och
- tillkomsten av en mångfaldig – ocentraliserad andlig subkultur (består av allt det som har fått namnet New Age).
Intresset för religiös mångfald återupplivade gamla diskussioner inom samhällsvetenskaperna, vilket ledde till mera exakta definitioner av religiösa fenomen. Skilda grupper av samhällsvetenskapare har uttalat sig för olika typer av definitioner, som ofta motsvarar deras egna teoretiska intressen.
Dessa olika typer av definitioner inbegriper:
Oberoende definitioner av religion som försöker att känneteckna ”inifrån” eller som uttryck av den inneboende betydelsen;
Jämförande definitioner av religion som närmar sig den genom dess skillnad från andra värdesystem;
Funktionella definitioner av religion som kännetecknar religionen på grund av dess konsekvenser för andra områden i samhällslivet och i det personliga livet;
Analytiska definitioner av religion som kännetecknar den genom de särskilda hänseenden som omfattas av religiösa fenomen; och
Emic-definitioner av religion som anser att de fenomen är religiösa vilka anses vara det av medlemmarna i dess samhälle eller dess institutioner.
Ur samhällsvetenskaplig synpunkt kräver uppgiften att fastställa om en samling av tro och utövningar utgör en religion, att man tar hänsyn till mångfalden av definitioner av religion i den pågående diskussionen inom dessa vetenskapsgrenar.
På följande sidor ämnar vi fastställa om Scientology utgör en religion i betraktande av den mångfald av definitioner med vilka samhällsvetenskaperna nu kännetecknar denna term.
