Som ett resultat av den häri företagna undersökningen kan vi dra slutsatsen att Scientology är en religion, ur alla de synvinklar som finns med i den pågående diskussionen av definitionen av denna term i samhällsvetenskaperna, synvinklar som vi har granskat i detta arbete.
Liksom i de flesta religioner som bildat den internationella ”religiösa jäsningen” under de senaste decennierna (religionerna av österländskt ursprung, Pingströrelsen och de afro-amerikanska religionerna, bland andra), har religiösa upplevelser som inte är vanliga och inte är vardagliga en central ställning i Scientology. Precis som med de andra religionerna uppträder sådana upplevelser delvis som motiverade, reglerade och tolkade av doktrin, och delvis som bevis för riktigheten av den kosmiska vision som gruppen har. Följaktligen passar Scientology in i de oberoende definitionerna av religion som nu används i samhällsvetenskaperna.
... [K]an vi dra slutsatsen att Scientology är en religion, ur alla de synvinklar som finns med i den pågående diskussionen av definitionen av denna term.
Scientology passar även in på begreppet av religioner som det nu definieras ur den funktionalistiska synpunkten, bestående av en trossamling genom vilken en grupp människor ger mening åt grundläggande problem såsom orättvisa, lidande och sökandet efter livets mening, och med hjälp av utövningar genom vilka de konfronterar dessa problem och har för avsikt att övervinna dem.
Liksom de flesta religioner gör Scientology anspråk på att ha uppenbarat livets mysterium. Den framlägger inte en erkänt godtycklig mening för människans liv; den påstår sig ha upptäckt livets verkliga mening. Genom detta påstående skiljer sig Scientology från de humanistiska perspektiven: Den framlägger eller föreslår inte moraliska värderingar eller regler för att ge mening till det mänskliga livet; tvärtom gör den anspråk på att veta vad människan verkligen är och vad som är meningen med hennes liv. Samtidigt, och eftersom den använder en vokabulär som liknar den som används i vetenskaperna, skiljer den sig tydligt från vetenskap, eftersom Scientology inte har för avsikt att uteslutande beskriva hur allt händer, inte ställer frågor eller framlägger hypoteser för motsättning och slutlig modifikation, utan påstår sig ha upptäckt de sanna orsakerna och erbjuder sig att dela med sig av sin kunskap. Därför passar Scientology in på de komparativa definitionerna som kännetecknar religion, vilket skiljer den från de humanistiska perspektiven.
Scientology-kyrkan väntar sig att dess anhängare skall bli religiösa personer, i den betydelsen som de analytiska definitionerna av religion ger detta uttryck. I allt väsentligt: Kyrkan tillhandahåller ett trossystem som hänger ihop så att dess anhängare kan ha dess grunddoktriner gemensamt och väntar sig att de skall deltaga i rituella aktiviteter, uppnå en direkt upplevelse av den yttersta verkligheten, förvärva information om sina trosprinciper och uppleva resultaten i sina dagliga liv. Enligt de analytiska definitionerna av religion utgör därför Scientology-kyrkan en religiös institution, eftersom dess förväntningar av sina anhängare motsvarar det som sådana institutioner väntar sig av religiösa människor.
Slutligen, med upptagande av en emisk synpunkt, kan det anmärkas att Scientology anses vara en religion i de flesta kulturella sammanhang där den har utfört sin verksamhet, inbegripet uttalandena av statliga institutioner, av medlemmar av Kyrkan och av de samhällsvetenskapare som har utforskat nya religiösa rörelser.
I denna avhandling har vi tagit i betraktande överensstämmelsen mellan Scientology och de moderna definitionerna av religion, som de används i samhällsvetenskaperna. Emellertid tycks Scientology också passa de definitioner av religion som anses vara ”klassiska” i både antropologi och samhällsvetenskap.
Inom sociologin föredrog Max Weber, som anses vara religionssociologins ”fader”, att inte definiera begreppet (Weber 1964:1). I stället klassificerade han mycket noggrant de kända religionerna i ett stort antal olika typer, uppdelade enligt ett stort antal avgörande kännetecken. Scientology tycks överensstämma med en viss typ av ”frälsningsreligioner” som framställs som en väg till andens frihet från återfödelse, eller kretsloppet av liv och död (Weber 1964:146). Bland frälsningsreligionerna skulle Scientology klassificeras, enligt Weberska kriterier, bland dem som:
- har grundats genom en profet som instiftat en doktrin avsedd att möjliggöra mänsklighetens frälsning (Weber 1964:46)
- inbegriper systematiserade ritualer i en omfattande lagsamling, som kräver särskild utbildning (Weber 1964:154)
- bekräftar att frälsning kan uppnås genom en religiös strävan inriktad på självfulländning (Weber 1964:156)
- har utvecklat en procedur avsedd att nå det religiösa heliggörandet av personligheten (Weber 1964:156) och
- hävdar att helgandet av personligheten innebär förvärvet av övermänskliga krafter och möjligheten att uppnå övermänskliga handlingar (Weber 1964:157).
Överensstämmelsen mellan Scientology och denna typ av frälsningsreligion, noggrant detaljerad enligt Webers kategorier, är tydligt uttryckta i följande stycke ur Vad är Scientology?:
”I motsats till dem som lär ut att människan inte kan förbättra sig och att omkring sjuttio år i en kropp är allt man kan förvänta sig, så finns det högre tillstånd än det där den dödliga människan befinner sig. Tillståndet OT existerar verkligen och folk uppnår det faktiskt. Precis som alla andra framsteg i Scientology, så uppnås det gradvis. ...”
”En del av livets mirakler har för första gången någonsin lagts i fullständig dager. En av de förnämsta miraklerna är personlig och medveten odödlighet och frihet från cykeln av födelse och död.
Vägen är tydligt och klart markerad. Allt man behöver göra är att sätta sin fot på stegens nedersta pinne och stiga uppåt till Clear, och sedan fortsätta uppåt till nivån Opererande thetan.
Auditering gör det möjligt för individen att överbrygga avståndet från Homo sapiens, med dess droger, dess smärtor, dess problem, förargelser och rädslor, till högre tillstånd och frihet som en andlig varelse. Sådana tillstånd kan endast uppnås genom auditering. Men de existerar verkligen, och de är uppnåeliga och de återställer en varelse fullständigt till hans ursprungliga potential.” (Vad är Scientology? 1992:222–223)
I samband med denna definition, och som redan har framlagts, är den centrala tron i Scientology att människan är en thetan, med andra ord, en andlig varelse.
Den definition av religion som inom antropologin anses vara mest klassisk kommer från Sir Edward Tylor som kännetecknar religion som ”tron på andliga varelser” (Evans-Pritchard 1976:14–15). I samband med denna definition, och som redan har framlagts, är den centrala tron i Scientology att människan är en thetan, med andra ord, en andlig varelse. I detta avseende säger The Manual of Scientology till sina läsare:
”Du är en thetan, en andlig varelse. Inte dina ögon, inte din hjärna, utan du. Du har inte en thetan, någonting som du håller skilt från dig; du är en thetan. Du skulle inte säga min thetan; du skulle säga jag.
Även om mycket som Scientology betraktar som sant har upprepats i många filosofiska läror, är det som den erbjuder någonting helt nytt: en exakt väg varigenom vem som helst kan återvinna enkelheten hos och sanningen om sitt andliga jag. ...” (Scientology-handboken 1994:iii)
Alejandro Frigerio, fil.dr
Buenos Aires
1996
